pulse

you crawled into my bed that night
like some sort of giant insect
and i found myself spellbound
at the sight of you there
cocooned in my room,
beautiful and grotesque and all the rest of that bug stuff
bluffing your way into my mouth
behind my teeth, reaching for my scars
that night we got kicked out of two bars
and laughed our way home

that night you leaned over
and threw up into your hair
and I held you there
and i thought
i would offer you my pulse
if i thought it would be useful
i would give you my breath
except
the problem with death is that you have
some hundred years and then they can
build building on your only bones
100 years and then your grave is not your own
we lie in out beds, and our graves
unable to save ourselves from
the quaint tragedies we invent
and then undo from the stupid circumstances
we slalomed through
and i realized that night that the hall light
which seemed so bright when you turned it on is nothing
compared to the dawn
which is nothing, compared to the light
which seeps from me while you're sleeping
cocooned in my room
beautiful and grotesque resting
that night we got kicked out of two bars
and laughed our way home
and i thought
i would offer you my pulse
i would give you my breath
i would offer you my pulse

Mycket nu..

Shit vad jag är dålig på at uppdatera här nu. För de närmast sörjande som faktiskt läser den här då och då vill jag ursäkta mig med att det händer så mycket nu. Både bra och tråkiga saker, men hur som helst så känns det inte som om tiden räcker till riktigt. Det är en irriterande känsla.

Sedan sist har jag i korta drag, vart i Stockholm och träffat gamla och nya vänner, vart ute en del på sköna utekvällar, tränat lite mindre än vanligt på grund av att jag haft ont i knät pch pluggat en hel del. Och framför allt har jag hängt med flickan med musiksmaken. Det uppstod någon kortvarig kärlek där, tyvärr åkte hon till Argentina idag och kommer inte tillbaka förrän juni. Det är tråkigt, men jag tror att det här är något som fick upp mina positiva vätskor i hjärnan så det räcker en bra bit in i höst, vilket kan behövas för jävlar vad höst det har blivit.

Bonusinfo förresten, jag var och storhandlade idag och lyckades komma upp i den smått fantastiska siffran av 666 kronor. Jag log lite i smyg och den gamla hårdrockaren i mig blev alldeles lycklig.

vidrar vel til loftarasa

Den kanske finaste musikvideon någonsin. Skicka gärna länkar till andra om ni anser att det finns konkurrens, det vore kul att se.

Film som umgänge.

Att se på film tillsammans med någon eller några är ett fantastiskt bra sätt att umgås. Det är lätt att bara sätta sig nära varandra och dela någonslags upplevelse. Den kan vara bra, den kan vara dålig, långtråkig, skrämmande eller pirrande. När filmen är klar så är de inblandade på något sätt en insikt rikare, det finns ämnen att prata om. Samtidigt är det lätt när människor inte känner varandra tillräckligt bra för att ha en middag eller en pysselstund tillsammans, eller om du träffat en person som du tycker mycket om och kanske vill hålla i handen, men vet inte hur. Då kan en film passa som handen i handsken.
Ibland blir det dock ett substitut för att umgås på riktigt, det kan bli svårt att ens veta hur man ska bete sig med en grupp människor om det inte finns en dvd-spelare och ett gäng filmer, eller i andra fall ett Xbox fullt med spel.
Ikväll hade vi lite av en ungdomsgård hemma hos oss, vi var knappa tio personer som spred ut oss i vardagsrummet på diverse kuddar och såg på film. Lucky Number Slevin som var riktigt bra för övrigt. Mysigt, men alla bara försvann när det var klart. Så nästa gång kommer det att bli pyssel av något slag. Pussel, flörtkulor eller kanske trolldeg, något måste det bli. Sen när alla gjort en liten tomte i trolldeg som står i ugnen och väntar på att bli klar, då blir det film.

Annars är det mesta bara bra. Helgen vände på dygnet. Hängde med flickan med den fantastiska musiksmaken i fredags och var ute lite grann. I lördags blev det inte uppgång ur sängen förrän klockan tre och jag var hemma från nollfyra släppet på ÖGs runt fyra natten till söndag. Mycket roliga kvällar med skönt folk omkring mig. På det så börjar en ny skolvecka och föreläsning om dötrist statistik redan klockan tio på måndagen. Det är hårt att vara student.

Gratis pengar!

Idag kom jag hem efter en ganska misslyckad pluggdag. Jag förstod liksom inte alls vad det var vad de ville att jag skulle göra. Och när jag väl lyckades få till en uträkning som jag tyckte verkade lovande och rimlig så visade facit att det var på ett helt annat sätt man skulle ha gjort för att få det rätta svaret. Men hemma låg det ett kuvert och väntade som skulle komma att rädda dagen.

Jag sökte ett stipendium som många av mina vänner fått tidigare, från stiftelsen Fredrik Lindströms Minne (nej inte den Fredrik Lindström), tänkte att det kan ju vara värt en chansning i alla fall. Så två dagar innan sista ansökningsdatum så letade jag rätt på alla papper och lyckades knåpa ihop ett personligt brev med en massa stämplar och intyg och grejer och skickade iväg det. Svaret skulle komma i mitten av oktober och alla skulle få reda på om de fått något eller inte.

Så jag antog att detta brev skulle vara ett sådant man får när man söker ett jobb. Typ, tyvärr kan vi inte erbjuda dig något nu men tack för visat intresse. Men icke, följande stod att läsa;

"Styrelsen för Stiftelsen Fredrik Lindströms Minne har vid sitt sammanträde 2006-10-05 beslutat att tilldela Dig ett stipendium på kr 12000. Beloppet har sats in på konto nr…"

Sådana besked är sånt som får dagen att bli alldeles lysande trots att studierna inte riktigt gick som de skulle. Gratispengar är de bästa pengarna. Keep èm coming!

Tio saker värda att tipsa om

-Japansk musik i form av banden Envy och Mono. Jag är helt frälst och lyssnar i stort sett konstant på dessa band just nu. Bonusinfo är att Mono kommer till Sverige i mitten av november.

-Green Street Hooligans, filmen där Frodo spelar fotbollshulligan låter ju naturligtvis inte speciellt bra, men är en av de bästa filmer jag sett den sista tiden. Snygga kläder och våldsromantisering i en lycklig harmoni.

-Ronnies fantastiska inlägg om metrosexualtitet på sin blogg.

-Träning, personligen skulle jag rekomendera squash och thaiboxning, men det som passar mig passar inte alla. Massvis av energi och koncentrationsförmåga kan tydligen komma ur träningen. Sen är det an klar bonus om man har roligt samtidigt.

-Sigur Ros video till viðrar vel til loftárása, för att det är bland de vackraste som gjorts.

-Tidningen ETC som nuförtiden kommer i ett litet kortare format varje fredag och kalas för Dagens ETC. Små intressanta artiklar i början, långa repotage i den senare delan blandat med vackra bilder.

-Arlas Acidofilusfil med svarta vinbär. Den förgyller verkligen min frukost som dessutom består av fullkornsflingor, en macka, helst med keso, och lite kaffe till det.

-Att gå upp lite tidigare än tänkt och städa, styra upp och kanske motionera lite, det gör väldigt gott för samvetet resten av dagen.

-Höstpromenader med mp3-spelare fullproppad med ny musik.

-Skjortor och piké-tröjor. Så snyggt, så stilrent. Funkar i alla lägen. Helt klart höstens plagg enligt mig.

Orup får oss att dansa och le

Fest i dagarna två i helgen, först här hos oss och dagen efter hemma hos Emma, Helena och Sanna. Hade peppat ganska länge på att ha en inflyttningsfest och det blev av tillslut. Det kom inte lika många som jag räknat med, men en hel del och framförallt var de som kom människor jag tycker mycket om och det var väldigt roligt. Kvällen var inte slut förrän efter fyra på natten när vi stod inne i mitt rum och dansade till musik från förr. Har laddat hem bland annat Trackslistan från 1990 till 2004 och där finns mängder av godbitar som KLF, Londonbeat, Blur, Brainpool och framförallt Orup som jag faktiskt har en hel bestof med. Det var riktigt, riktigt roligt.

Dessutom så fick vi grymma presenter, två badankor i form av mig och Jocke (min var en gangster, Jockes var antingen ett litet barn eller gay), en chiliplanta, en fin blommig hammare som var fyra skruvmejslar också och det fantastiska Antquarium. Det är alltså någon slags plastbehållare med en blå massa som myror ska bo i, dom både äter geggan och gör hus av den. Tydligen så har dom haft myror i rymden i denna blå gegga, men nu har man anpassat den till jorden. Så nu ska vi ut och fånga arton myror som ska bo där!
Lördagen spenderade jag mestadels sovandes, lite baked, men kvällen styrde upp sig ordentligt. Var hos Emma, Helena och Sanna på fest mitt gamla hem på Sivia. Mycket trevlig fest. Lyckades bland annat bestämma mig för att jag ska gifta mig med tjejen med den bra musiksmaken som jag träffade på festen förra veckan. Det blir på fredag, Elvisbröllop. Det stora problemet är att hon flyttar till Argentina i åtta månader om två veckor. Så det blir ett kort men intensivt (?) äktenskap. Men jag tror faktiskt att musiksmak är det bästa tecknet på att man passar ihop och det skulle förmodligen vara ett bra sätt att bejaka sin musikaliska (obefintliga) sida och tvinga barnen att spela bra musik. Nya Sigur Ros eller Mono kan ju mycket väl bestå av våra barn.
Annars har det vart lugnt. Har inte sportat å några dagar och är väldigt peppad på morgondagens squash vid halv nio och kvällens thaiboxning. Det kommer bli så skönt.

Moms och elljusspår

Det finns så många saker att klaga på och så otroligt många människor som praktiserar detta. Jag kan erkänna att jag själv har lättare för att vara negativ till saker än positiv, det ligger på något sätt närmare att se saker som är fel än saker som är rätt. Vet inte om det är ett mänskligt drag, en kulturfråga eller helt på det personliga planet, lite av varje antar jag. Jag tänkte bryta mitt eget gnällande lite grann nu genom att uppmärksamma två saker som är fantastiska; elljusspåren och momsen.

Idén om det hälsosamma och lyckliga folkhemmet belyses verkligen av elljusspåren. Var du än befinner dig, vilken liten håla som helst i Sverige så finns det belysta motionsslingor med ett lämpligt underlag att bara ge sig ut och springa på. Där ska vem som helst kunna ge sig ut och springa olika längder som visas av pedagogiska skyltar i olika färger och former, och det kanske mest fantastiska med det hela är att folk verkligen gör det. Jag har börjat springa en del nu under hösten och när jag än har vart ute så har det varit en himla trafik med folk som har gått med stavar, sprungit, intervalltränat eller rastat hundar. Personligen tror jag att vi har elljusspåren att tacka för att vi inte har så mycket fetma eller hjärtkärlsjukdomar i det här landet. Ytterligare lyx är det ju förstås att på vintern, oavsett hur lite snö det finns, så är det alltid någon som ordar skidspår att åka i, något jag inte provat, men det finns ju entusiaster överallt. Verkligen en fantastisk uppfinning i en god socialistisk folkhemsbyggaranda.

Det här med momsen kom jag att tänka på häromdagen. Jag var ute och shoppade en massa onödiga saker, lite presenter, lite bruksvaror som tvål, cd-skivor, deo och så lite kläder. Notan för den eftermiddagen slutade på dryga tusenlappen. Tusenkronor som jag bränt på saker som jag inte alls behöver. Visst, jag behöver tvål, och mat, och till viss mån kläder, men inte i en sådan omfattning som jag nu köpte, eller som jag i dagsläget brukar. Det är här det fantastiska med momsen kommer in, av mina drygt tusen kronor går drygt 250 kronor till bra saker, både sådana som jag själv tar del av och saker som kommer andra människor till godo. Saker som elljusspår, sjukvård, min egen utbildning, bistånd och bidrag till människor som inte har det lika bra som jag. Jag kan shoppa och ändå ha ett ganska gott samvete för hur jag kan skämma bort mig själv som student i ett i-land fast folk har det dåligt på andra platser. Och visst jag har redan betalat skatt på pengarna en gång, inte studiemedlet förstås, men på det jag tjänar när jag jobbar, men dessa extra pengar är ju helt enkelt en skatt på vad som skulle kunna kallas lyxkonsumtion. Helt rätt.
Nu går det ju inte att byta ut inkomstskatten mot moms, dels skulle en svart marknad öppnas, men framförallt för att de som tjänar mycket pengar inte spenderar en lika stor del av sin inkomst på shopping, mat eller dylikt som vi andra, och dessa människor ska naturligtvis beskattas hårdast. Men hur som helst ville jag bara belysa detta underbara fenomen, momsen, som i valiga fall ofta får mycket oförtjänt skit.

Så, lite mindre gnäll på internet, lite mindre gnäll från mig.

IKEA och Spy Bar i en lycklig bloggharmoni

Gjorde ett test som Erik rekommenderade på Ikea Family´s hemsida, det skulle avgöra vilken möbel jag var. Jag blev en bokhylla, vet inte riktigt om det känns bra. Men det kanske stämmer ändå, vet inte om jag skulle kalla mig för en spexare, men om IKEA säger det så;

"Du är bokhyllan BILLY i mörk fanér!

Bokhyllan BILLY är ordningsam och står vid sitt ord. Bokhyllan läser alltid säkhetsföreskrifter och följer med i flygvärdinnornas säkerhetsgenomgång på flyget. Många BILLY-bokhyllor bär cykelhjälm. Men bokhyllan är inte tråkig, tvärtom är hon/han en uppskattad spexare och skojare på familjefester och i privata sammanhang.

Karriär
BILLY är ingen vindflöjel, utan en vinnare i det långa loppet. Vanliga bokhylle-yrken är datatekniker, uppfinnare, läkare, lärare. BILLY bör dock se upp så att hon/han inte blir inställd i ett hörn. Hon/han måste aktivt anstränga sig och vässa armbågarna. Det finns alltid någon som ropar högre.

Relationer
Bokhyllan BILLY passar bra tillsammans med diskstället GRUNDTAL. Hittar du ett diskställ, tveka inte utan gift dig på stubinen. I släkten finns säkert fåtöljen BARKARBY; ni kommer väl överens när ni ses, men ni vet båda att ni inte borde träffas alltför ofta då konflikter ofrånkomligen kommer att uppstå. Sittkudden PÖSIG ska Bokhyllan undvika. Visst, en blixtsnabb förälskelse kan uppstå mellan PÖSIG och BILLY, men redan efter några dagar märker ni att det bara var spänningen ni båda sökte. Det finns risk att förälskelsen övergår i bitterhet och ovänskap."


I helgen var jag på fest hos Micke, som jag skrev om i inlägget innan. Det var trevligt. Igår så åkte jag till Stockholm och firade Jonas som fyllde 24. Vi var hemma hos en kompis till honom som bodde på Hammarbyalle´n, ett helt nybyggt område som kändes som framtiden. Allt såg nytt och genomtänkt ut och det fanns nästan ingen trafik där, bara en tvärbana. Skulle chansa på att allt kommer att se ut så runt 2040. Det var ganska tufft, men lite opersonligt. Det skulle mycket väl kunna vara så det kändes när miljonprojekten byggdes också, och dom är ju inte så speciellt uppskattade idag.
Efter en mycket trivsam fest med tårtor, chips med dip, kakor och en del att dricka var det utgång. Vi var på Spy Bar. Japp ni läste helt rätt, Spy Bar. Dom har tydligen bytt ägare och ändrat inriktning, så det är inte lika snobbigt längre, mycket mer indiekids typ. Men oavsett det så kostade det 120 kronor att gå in och systemet funkade så att vakterna pekade på dom som skulle få gå in. Efter att jag, Axel och Jonas stått i kö i typ 20 minuter utan att någon verkade se oss så kom det en kompis till Jonas och anslöt sig. Då kom vi in på ca 5 sekunder. Skillnaden mellan oss var att vi var tre killar som inte riktigt såg ut att passa in och hon var en lång, snygg, svart och trendig tjej. Fantastiskt konstigt system, men det var kul att vara med om det. Väl därinne så måste jag säga att jag inte förstod vad den här hypen handlade om, det var ganska litet och även om musiken som spelades alldeles säkert var den senaste så var det ganska dåligt.
Överlag så var det en rolig helg, och det är ju trots allt inte varje måndag man kan säga att man var på Spy Bar i helgen.

Låttitel

I fredags hade jag en sådan där skön diskussion med Lisa, en av Emma och Mickes kompisar om det mesta. Det var inflyttningsfest hos Micke och det var massor av sköna människor där, men Lisa var klart en av de trevligaste. Det bästa var att vi satt och bekräftade varandras förnämliga musiksmak.

-Jaha, lyssnar du på Mogwai och Godspeed You Black Emperor, då kanske du gillar Envy? Kul, du lyssnar redan på dom, bra där, jag kan rekommendera Mono.

Och så vidare. Vi lyssnade nästan bara på samma musik så det här med att rekommendera nya grupper blev svårt, men jag lyckades rekommendera Cult of Luna och Khoma och från henne fick jag Red Sparowes (ja dom stavar så) och det är egentligen här min poäng kommer. Jag har hittat världens längsta låttitel;

"And By Our Own Hand Did Every Last Bird Lie Silent In Their Puddles, The Air Barren Of Song As The Clouds Drifted Away. For Killing Their Greatest Enemy, The Locusts Noisily Thanked Us And Turned Their Jaws Toward Our Crops, Swallowing Our Greed Whole."

Dessutom så är det riktigt bra musik, mitt musikintresse har tagit ett steg framåt nu i höst, massor av inspiration och Oink är en grym kombo.

Helgen har för övrigt vart riktigt bra, men jag återkommer om den. Nu ska jag vara bakis ett tag till och sedan gå och fika.