Nu kanske ni undrar varför jag gjorde såhär

Jag har bytt adress, numera är det bergochdalbana.wordpress.com som gäller. Ber om ursäkt till er som har länkar eller bokmärken till denna sida. Men jag fann att det fanns så många fördelar med att byta, lättare att byta stil och ha lite ordning, mindre html-skrivande. Så jag hoppas att ni hittar dit och att det inte ställde till för mycket besavär för någon.

Kärlek Patrik

Stilhjälp

Jag vill ha en klockren stil i vår, och sommar. Så som jag klär mig nu känner jag inte riktigt är tydligt. Det är svårt att säga vad som är något som skulle passa Patrik. Eller så är det kanske så att det det är ganska mycket som skulle passa mig. Så jag vill ha lite hjälp. Kom med förslag. Jag har just nu tre ganska bra idéer. Den första går helt i linje med de skor jag köpte igår. Vita Fred Perry, väldigt casual, väldigt huligan. Fred Perry pikéer och Levis jeans är väldigt stilrent och skönt. Oah det passar ju bra nu när jag tänt gå lite mer på fotboll.
Den andra är lite mer trucker. Massa skägg, pilotbrillor, wifebeaterlinnen, säckiga lite skitiga byxor, kanske med ett par slitna gympaskor eller converse till. Det ställer ju onekligen inte så mycket krav på mig, men å andra sidan är stilen kanske inte så tydlig som jag önskat.
Den sista är mig nya personliga favortisserie. My Name Is Earl. Killen har alltid rutiga skjortor med linne eller t-shirt under och jeans. Problemet med detta är att han har ganska långt hår och en trevlig mustasch, det kommer ta för lång tid att fixa håret, och jag tror inte min skäggväxt verkligen fixar en sådan fin valross.
Förslag någon?

Helgen

Stefan. Gamla vänner. Nya vänner. Rom. Listor. Dans. Förfest. Soppa. Full. Nya skor. Leenden. Öl. Fika. Film. Popcorn. Hallon och vitchoklad muffins. 360. Trött. Kallt. Glad. Bakis. Efterfest.

Årets hittills bästa skiva är;
Some Loud Thunder av Clap Your Hands Say Yeah!

Satan
Satan
Satan
Satan
Satan
Satan
Satan
Satan, said dance!
So let´s go!

Bögband

I kväll hade vi lite av en ungdomsgård hemma hos oss, det var mat (mycket god soppa bestående av det mesta i rotsaksväg), tv-spel, the office och en del pratande. Ett ämne som dök upp vara att det ska finnas någon amerikansk sekt som listat olika band som anses göra dig homosexuell.

Så nu när alla försvunnit hem till sig fick jag lov att googla lite. Första träffen blev denna lista. Det är en någon amerikansk sekt som listat ett antal band som tydligen ska påverka sin publik så mycket att sekten anser att det finns anledning att varna föräldrar för denna musik, speciellt idag när internet gör musiken så tillgänglig. Jag tänker inte lägga upp hela listan just här, men jag kommer göra ett mindre urval av mina favoriter;

• Elton John(really gay), det fantastiska med detta är dels det som står inom parantesen, dels att han faktiskt är med inte mindre än två gånger.
• Metallica, som till och är med på bild.
• Morrissey(?questionable?), som tydligen inte är helt klart att han är gay, men det är onödigt att chansa.
• The Grateful Dead (drugs too), som faktiskt pysslar med droger också.
• Eminmen, DMX, Lil' Kim, Jay-Z, Ghostface Killah är ett par hip-hopare som tagit sig in på denna lista, nu är jag inte helt säker, men jag trodde inte att hiphopen generellt hade den mest upplysta synen kring HBT.
• Richard Cheese, artisten som gör roliga, men tveksamma tolkningar av populära låtar i loungeverision. Hmmm... hur då?
• Nickleback, måste bara avsluta med detta, bandet som verkligen fick mig att bara tända på killar, ledsen alla flickor som jagat mig, men Nickelback och böglobbyn har mig i sitt grepp.

Tycker att det är så fantastiskt att dessa människor finns och verkligen vet vad som är värt att kämpa för. Själv kommer jag att få sitta uppe hela natten och radera mp3or. God Damn It!

Barndomens lukt är rengöringsmedel?

Vackert väder, sol som glittrar i snön och inte ett moln så långt ögat kan nå. Efter en intensiv pluggmorgon så skulle kanske en promenad skulle sitta som mjältbrand?

Ett snabbt öga på termometern avslöjar att så verkligen inte är fallet, visst man kan klä sig, men det är onödigt att gå ut när det föreligger livsfara på grund av någonslags köldknäpp. Ok, göra sig i ordning, klippa sig och ta på sig annat än mysbyxor och luvtröja då? Men det är ju så skönt att mysa omkring hemma i kläder som känns som en blandning mellan att vara naken och att vara inbäddad under en filt framför en brasa. Så nej.
Vad återstår då? Vad skulle mamma gjort?
När det är vackert väder ute så städar man, i vart fall om det är vinter och lördag. Så kommer jag ihåg det i alla fall. Så för första gången sedan någon storstädning som jag och mitt ex fick för oss att ha när vi bodde i Eskilstuna så har jag varit delaktig i en sådan städning där allt göres på en gång. Det handlar alltså inte om att dammsuga upp det där som man tydligt sett ligga i hörnet de sista veckorna. Inte heller om att ta fram moppen för att torka av där den där jobbiga killen tappade ett glas rom och cola på festen. Nej, det här var en sådan städning där vi la upp stolarna på bordet, skakade mattor, dammade, torkade golvet och dammsög.
Det blev naturligtvis larvigt rent, men det som framför allt hände var ett det för mig framkallades en nostalgisk känsla av barndomen. När man själv sorterat varenda Heman-gubbe och ställt alla gosedjur i sin rätta ordning på sängen under två timmar och sedan satt sig framför videon med Robin Hood eller Starzinger, så har mamma städat allt. Från golv till tak, torkat, dammsugit och skurat. Och det luktar rent. Det luktar Ajax med citrondoft. Precis så luktar det här nu, så jag tänker leta rätt på den tecknade Robin Hood som var en av de första filmerna jag hade på VHS, och en av de första jag tankade hem när den möjligheten fanns, och fortfarande i mina mysbyxor njuta av den nostalgiska citrondoften. Men först ska här göras kaffe!

Ge mig ett val mellan två piller!

Sitter just nu och försöker skriva ett PM som tar upp problemet med hur individen är den viktiga enheten i samhället. Hela tiden ska individen försvaras gentemot demokratin, kollektivet, majoriteten, lagen och den stora stygga staten. Vad jag vill få fram är att vi lever under ett individens diktatur. Massor av saker som är dåliga sker i individens namn, äganderätt t.ex. När ett företag blir så stort att dess ekonomi är större än länders (Microsoft, GM, IKEA osv.) så är det inte rätt att gömma sig bakom rätten till individuellt ägande, för deras handlande påverkar oss alla, de förstör allas vår miljö, de kan göra massa människor arbetslösa för att rädda börskurser osv.
Det är ena sidan av myntet, det andra är att massvis av ansvar läggs på oss som individer, korkade begrepp som konsumentmakt får oss att tro att vi bär ansvaret själva för att göra världen bättre. Men vem kan begära av en mamma med två snoriga ungar i händerna att kolla alla äpplen på Ica för att se vilka som är mest lokalt odlade. Det är ju sådant vi skaffat staten för, det är staten, alltså vi, kollektivt, som har möjlighet att genom lagar se till att miljön blir så bra som möjligt.

Men världen är för stor, alla dessa begrepp, individer, liberalism, socialism och på det ekonomi, tillväxt och dess konsekvenser växer till ett monster som jag inte kan greppa, jag kan inte förstå allt. Jag har börjat se ledtrådar, se sammanhang. Men jag kan inte komma åt det hela på riktigt. Jag behöver någon som kommer med två piller, ett som får mig att se sanningen och ett som får mig att somna om. Jag skulle absolut välja att se sanningen, men om det bara fanns ett val, att somna om, skulle jag ta det. För det är jobbigt att vandra omkring i limbo där jag är nu.

Ungersk rap!

YouTube, den underbara källan till skratt där alla har sin favorit som man msnar till vänner eller säger, `sök efter det här´, på fester eller dylikt har gett oss detta. Det är en ungersk raplåt, med inte helt korrekt engelska, inte riktigt så gangsta som man förväntar sig av rap, men med ett stort hjärta på rätt ställe, "I dont want no war!". Med tanke på att det är melodifestivaltider så kommer ni inte att bli chockade över den dåliga musiken, så det är bara den positiva upplevelsen kvar. Håll tillgodo!

Tack Tomas för länken!

En klump otur?

Jag har haft en liten teori i bakhuvudet väldigt länge. Det är en sådan teori som naturligtvis inte stämmer, men den finns där ändå. Och den tanken har betydelse för mig, men precis som för religiösa människor så är det ganska sällan jag verkligen får bevis för att den fungerar. Men nu har jag haft en uppenbarelse. Min tanke är lite som karma, fast ändå inte;
Alla människor har en viss del otur, vissa mer än andra. Och denna otur ska användas under din livstid, frågan är hur stor varje portion blir. Därför brukar jag tänka att det är ganska bra att man drabbas av mindre olyckor ganska ofta, för då sparar man inte ihop till att bli påkörd av en lastbil eller dylikt. På min senaste resa gick allt så förbaskat bra att jag de sista två veckorna inte vågade åka några fordon, eller dyka, eller gå långt, eller vara under kokosnötspalmer. Lite överdrivet kanske. Men inget hände hur som helst.
I fredags när vi var ute så var det något bakom mig som råkade slå av mig mina glasögon, när jag fick upp dom från golvet typ 5-10 sekunder senare hade någon redan råkat kliva på dom. Detta kunde lätt ha räknats som en massa otur. Men den sista tiden har allt både gått och kännts bra, så jag räknade denna otur som en ganska liten portion och dansade glatt vidare, ett ganska litet pris att betala för allt som gått bra. Och så igår när jag skulle sova, då fick jag bevis för att det var tur att det hände.
Jag skulle bara byta musik på datorn, klockan var runt två (ja,jag lyssnar på musik när jag sover). Men lampan vid sängen är avstängd på grund av att det satt en laddare i eluttaget, men jag tänkte att jag hittar till datorn ändå. Vad jag inte kom ihåg var att jag hade vattnat växterna i mitt rum och av någon anledning fyllt upp hela kannan till kanten, vilket är mycket mer vatten än vad som går åt. Denna kanna råkade jag hälla ut, hela, över min dator som står bredvid skrivbordet. Av någon anledning så fortsatte den funka. Jag skyndade mig att stänga av den, torka överallt, dra ut alla sladdar som verkligen var dyblöta och sen öppna burken för att blåsa ut så mycket vatten som möjligt med min dammborttagningsluft. Efter en natts torkande och en ganska ängslig morgon med lite extra mekande med ljudkortet som inte verkade funka så kom allt igång. Det är denna dator jag skriver på, trots att den dränkts i en liter vatten. Så nu verkar glasögonen ännu mer värda, nu när den oturen varit med och skyddat mig från den super kostnad, och allt extra mek det skulle bli om datorn verkligen pajade.

Hallelujah!