Sitter just nu och försöker skriva ett PM som tar upp problemet med hur individen är den viktiga enheten i samhället. Hela tiden ska individen försvaras gentemot demokratin, kollektivet, majoriteten, lagen och den stora stygga staten. Vad jag vill få fram är att vi lever under ett individens diktatur. Massor av saker som är dåliga sker i individens namn, äganderätt t.ex. När ett företag blir så stort att dess ekonomi är större än länders (Microsoft, GM, IKEA osv.) så är det inte rätt att gömma sig bakom rätten till individuellt ägande, för deras handlande påverkar oss alla, de förstör allas vår miljö, de kan göra massa människor arbetslösa för att rädda börskurser osv.
Det är ena sidan av myntet, det andra är att massvis av ansvar läggs på oss som individer, korkade begrepp som konsumentmakt får oss att tro att vi bär ansvaret själva för att göra världen bättre. Men vem kan begära av en mamma med två snoriga ungar i händerna att kolla alla äpplen på Ica för att se vilka som är mest lokalt odlade. Det är ju sådant vi skaffat staten för, det är staten, alltså vi, kollektivt, som har möjlighet att genom lagar se till att miljön blir så bra som möjligt.
Men världen är för stor, alla dessa begrepp, individer, liberalism, socialism och på det ekonomi, tillväxt och dess konsekvenser växer till ett monster som jag inte kan greppa, jag kan inte förstå allt. Jag har börjat se ledtrådar, se sammanhang. Men jag kan inte komma åt det hela på riktigt. Jag behöver någon som kommer med två piller, ett som får mig att se sanningen och ett som får mig att somna om. Jag skulle absolut välja att se sanningen, men om det bara fanns ett val, att somna om, skulle jag ta det. För det är jobbigt att vandra omkring i limbo där jag är nu.
tisdag, februari 06, 2007
Ge mig ett val mellan två piller!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar